Granka

Varit väldigt deppig idag så jag tog mig en lång promenad och lyssnade på podcasts medans åt. Det längsta jag gått hittills iallafall: 1,4 mil. Här är RunKeeper-stats ifall det intresserar: http://runkeeper.com/user/Grankosson/activity/121068466

Ni vet den där känslan när man bara vill gråta som fan och vara högljudd om det men kan inte eftersom man inte är ensam i hemmet? Jepp, så är det just nu för mig...

Jag mår skit och känner ilska över saker som inte påverkar mig det minsta och som jag inte har någon anledning att bry mig om. Jag vill vid tillfället krossa min skalle mellan två gigantiska stenar, jepp jag är då fanimig en sjuk jävel. Aja, fuck life as usual.

Chanserna dog ut väldigt länge sedan, så varför hoppas jag för något omöjligt? Varför?! Varför måste jag leva i förnekelse och inte bara leva med sanningen? Varför gav jag mig in i detta helvete i första hand? Aja, livet suger.

Blir tydligen att idag dra ut på Storheden och typ stan med våran grabb Degen som nu är back for good från Irland! Det blir säkert helt trevligt, han hade tjatat på att han saknade ALLT som har med Luleå att göra, bland annat skrikit ut "Grank, fan vad jag vill till ÖoB!" Hahaha :D

Men ja, det är vid 11-tiden det blir av. Sitter just nu och piggnar upp till Mumford & Sons och käkar havegrynsgröt, chill chill.

Jag sov smått skumt inatt. Först kämpade som fan i 2 timmar att somna. Somnade. Drömde om attt jag låg på en soffa och myste med en tjej jag gillar, gamla stunder och "what if"-tänkande startade upp ett fint scenario som jag hade velat ha. Men det förflutna är det förflutna, sadly enough... :(
Sen vaknade jag ur det, vettefan vad klockan var. Vred runt ett tag i sängen. Somnade om igen. Sen drömde om att jag gjorde en konstig idrottsbana som ifall man gjorde fel på kan sluta med att man knäckte sina ben eller värre. Helt skum dröm. Men men, knappt någonsin någon dröm som "makes sense"...

---

Roll away your stone, I’ll roll away mine
Together we can see what we will  find
Don’t leave me alone at this time,
For I'm afraid of what I will  discover inside

Cause you told me that I would find a hole,
Within the  fragile substance of my soul
And I have filled this void with things  unreal,
And all the while my character it steals

Darkness is a harsh  term don’t you think?
And yet it dominates the things I see

It seems  that all my bridges have been burned,
But you say that’s exactly how this  grace thing works
It’s not the long walk home that will change this  heart,
But the welcome I receive with the restart

Åååh, det är ju helt sinnes hur vacker hon är och hur bra hon är! Sweeeeeet!

Sluta tänka på det, din idiot Sami! Sluta tänka på det!

Okej, en skum grej. Var ett tag sedan ute och promenerade, lyssnade på podcast, gick runt och mådde hyfsat bra. Helt energifylld och okej. Hann vandra cirka 1 och en halv timma och sen får jag ett samtal av farsan att han behöver hjälp med att hämta en fåtölj. Så han hämtar upp mig. Vi hämtar fåtöljen och mitt i när vi är på väg hem så blir jag otroooligt trött och bara vill slockna. Och sen nu när vi har kommit hem, så fort jag klev in i huset så fick jag ett sorts tryck i magen. Känns som att jag vill spy, helt skumt.

 

Så slänger i mig just nu en blodgrape, lite vatten och tankar in en ny podcast i mobilen sen drar jag ut och vandrar igen.

Känner mig ständigt ensam, tom och ledsen. Vill inte må så här något mer, varenda dag känns någorlunda som skit. Vet inte heller helt vad jag ska göra för att motverka detta mående. Vet iallafall ett par små "guidelinjer" som skulle kunna eventuellt hjälpa mig. Kanske ifall jag skulle finna någon sorts motivation så skulle jag dedikera mig till det. Hoppas på bättre tider.

Vet att det är en rad av saker gällande mina känslor som på något sätt satte mig in i detta mående. Jag borde helt enkelt ha sett över allt objektivt, vetat min plats och tagit det lugnt. Men min längtan och förhoppningar efter någon sorts koppling med någon tog överhanden i min skalle. Så fort jag får något spår av koppling med någon som jag gillar så följer jag ut det spåret så mycket som möjligt och liksom blundar för allt annat. Kanske är ignorant det, jag vet inte. Vet bara att jag har svårt för att sätta stopp för känslor även fast dom känns fel.

Förlåt för att jag trycker så mycket på dig och ibland kan vara allmänt dum. Jag på någon sorts sätt dedikerade all min tid och kraft för att komma närmare dig. Så är svårt att komma över det beteendet, plus att jag blev så beroende av dig. Men har tagit steget tillbaka och del för del lägger mina förhoppningar bakom mig. Har fortfarande svårt att sudda ut de tidigare stunderna, det vet du. Men du sa att det aldrig kommer bli något mellan oss, så jag försöker allt jag kan att gå framåt och hoppas på bättre mående till slut.

En liten grej jag filmade igår. Inget speciellt precis, bara gjorde det för att göra något.

Säsong 3 av Boardwalk Empire började igår i USA. Så nu blir det för mig att se senaste avsnittet, woop woop! Så grym serie!

Någonsin haft folk i ert förflutna som gjorde er glada och starkare men som råkade glida iväg? Släpp inte kontakten, det är aldrig för sent. Vad som än hände, ifall kopplingen var sann så borde den aldrig brytas. Livet är för kort för småtjafs. Omge er av folk som förstår er, som gör er mer pepp. Då glider livet på mycket bättre.

Ja, jag är fortfarande stolt finne... fuck you...

A Place To Bury Strangers - Exploding Head.

People.
Living in the dark.
State protecting life then tear it apart.

Cause commotion, cause a scene.
Cracking skull, expanding seam.
Every time there is a choice it's tear it apart.

Fall.
High.
Don't ever touch the ground.
Know.
No wars are ever won.
When they can't kill me then know that it's safe.
To come back, come back, come back exploding head.

Still the wrong thing to say. Still the wrong thing to feel. I'm still wrong.

Vandrat ungefär 1,2 mil sammanlagt idag, känns nice! Tog mig först en tur ute på Ormberget, kom hem till Hertsön och bestämde mig för att ta mig en tur här på Hertsön då också. Chill chill. Ni kan ju alltid lurka min RunKeeper ifall det intresserar: http://runkeeper.com/user/Grankosson/profile

Är jag konstig då jag kan lyssna på detta, inte förstå ett enda ord och digga det som fan? Eller vad fan, varför frågar jag det? Behöver inte andras godkännande för att gilla det jag gillar, haha. Anyways, jag gillar detta!

Började se i helgen en ny serie, Wilfred. Jag är inne på femte avsnittet av första säsongen hittills, helt rolig och underhållande är den. Jag ser amerikanska versionen av serien, serien är ursprungligen från Australien. Serien handlar om deprimerade och självmordsbenägna Ryan (Elijah Wood) som möter och oförklarligt ser sin grannes hund Wilfred (Jason Gann) som en fullvuxen man i hunddräkt. Dessa två blir vänner och Wilfred med sin obrydda attityd till konsekvenser som hund får Ryan att testa på mer och börjar se mer i livet.

:(
Mm, så känner jag mig. Klarar inte av detta hus just nu i mitt nuvarande läge, far ut med bilen och ser detta mörka Luleå medans jag försöker lugna ner mig.

Fått hem idag min nya bräda och sen fick jag av farsan en tidig födelsedagspresent, Steelseries headset :)

Har ångest och svårt som fan att somna... perfekt...

Ååååh vad denna dag blev awesome. Första singeln "Goliath" från Graveyards uppkommande skiva "Lights Out" är ute! Fan vilken dänga alltså! Klicka här för att lyssna på den. Efter att ha hört denna underbara låt över 20-30 gånger så klickar jag nu "förhandsboka" för deras uppkommande skiva. Tagga för 26e Oktober! WOOOO!!!

 

Fått hem idag min Graveyard-huvtröja som jag har kikat på och velat ha i min storlek sedan i våras. Chill chill!

Breaking Bad, vilken jävla bra serie alltså! Blir bara bättre och bättre hela tiden. Slutet av senaste avsnittet = Åh vad taggad jag är för meeeeer! Jobbigt att dom ska ta ett uppehåll nu och är tillbaka någon gång nästa år. Men men, vad ska man göra åt det alltså?! Haha :P