Granka

Känner mig ständigt ensam, tom och ledsen. Vill inte må så här något mer, varenda dag känns någorlunda som skit. Vet inte heller helt vad jag ska göra för att motverka detta mående. Vet iallafall ett par små "guidelinjer" som skulle kunna eventuellt hjälpa mig. Kanske ifall jag skulle finna någon sorts motivation så skulle jag dedikera mig till det. Hoppas på bättre tider.

Vet att det är en rad av saker gällande mina känslor som på något sätt satte mig in i detta mående. Jag borde helt enkelt ha sett över allt objektivt, vetat min plats och tagit det lugnt. Men min längtan och förhoppningar efter någon sorts koppling med någon tog överhanden i min skalle. Så fort jag får något spår av koppling med någon som jag gillar så följer jag ut det spåret så mycket som möjligt och liksom blundar för allt annat. Kanske är ignorant det, jag vet inte. Vet bara att jag har svårt för att sätta stopp för känslor även fast dom känns fel.

Förlåt för att jag trycker så mycket på dig och ibland kan vara allmänt dum. Jag på någon sorts sätt dedikerade all min tid och kraft för att komma närmare dig. Så är svårt att komma över det beteendet, plus att jag blev så beroende av dig. Men har tagit steget tillbaka och del för del lägger mina förhoppningar bakom mig. Har fortfarande svårt att sudda ut de tidigare stunderna, det vet du. Men du sa att det aldrig kommer bli något mellan oss, så jag försöker allt jag kan att gå framåt och hoppas på bättre mående till slut.